Berättar man…?

Har funderat lite på det här med hur öppen man bör vara med sina planer. Förutom min pojkvän och ni som läser här eller på mitt Instagram är det ingen som vet att jag inte tänkte jobba till 65. Inte för att det är ont om tillfällen att ta upp det. Det är gott om 50-talister på min arbetsplats så prat om pension och hur länge till någon ska jobba dyker upp lite nu och då.

Men jag säger inget. Och jag vet inte om det är för att det sticker i ögonen på folk, att man bryter mot normen och det stör. Eller om jag helt enkelt inte vill att någon ska kunna säga ”Vad var det jag sa” ifall det inte går vägen.

Men är det den fega vägen. Att inte berätta gör att jag inte behöver satsa helt och hållet. Det gör inget om jag misslyckas för det är bara jag som vet att jag har misslyckats.

Sen skulle det vara lite roligt att röra om i folks huvuden också…

Hur tänker du?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s