Tagg: Drömliv

Mina drömjobb kanske..?

Har tänkt en del på jobb den senaste tiden. Just nu har jag ett jobb som jag trivs ok med och en lön som är bra utan att vara fantastisk. Jag kan alltså egentligen inte klaga på mitt jobb. Utifrån att det är just det: ett jobb.

Jag vill dock inte lägga en massa tid på något som bara är ett jobb. När jag blir ekonomiskt oberoende kommer jag alltså inte ta något ”jobb”.

Jag kommer dock inte att inte göra något. Men då ska det bara vara sådant jag tycker är roligt eller intressant, och jag kommer bara att göra det så länge det är just roligt och intressant. Om jag sedan får pengar för det desto bättre.

Så jag kommer förmodligen jobba, men mycket mer kräset. Vad kan jag då tänka mig att göra..? Jag har tidigare jobbat på dagis och det kan jag tänka mig att göra igen. Att få betalt för att leka och utveckla sitt barnasinne är ju nästan en dröm.

Jag skulle vilja jobba lite inom detaljhandel eller serviceyrken, en mat- eller klädaffär till exempel. Jag har aldrig testat det och det skulle vara intressant. Också att få jobba mer direkt med människor som det innebär lockar.

Sedan kommer jag ha möjlighet och tid att lägga fokus på en av mina stora drömmar: att skriva en bok. Under en period kommer jag lägga full fokus på det och se om det kan bli något.

Kommer jag på någon affärsidé som jag brinner för så kommer jag definitivt att starta företag. Jag har dock just nu ingen tanke på vad det skulle kunna vara.

Att jobba utomlands skulle också vara häftigt. Om det sedan handlar om att jobba på ett fik, plocka frukt eller vara snowboardinstruktör är inte så viktigt (även om det senaste lockar som jobb även i Sverige).

Så jag förstår inte synpunkten/oron att man skulle bli göralös om man hade pengar att gå i pension tidigare. Finns ju massor att göra.

Vad skulle du jobba med om du inte behövde bry dig om pengar? Eller skulle du bara sitta i solen och pilla dig i naveln?

Annonser

Pensionskrånglet

Pension. För mig har det inte lika stor betydelse som för många andra. Jag har ju tänkt klara min försörjning på att sätt från och med ca 45-årsåldern. Vilket också kommer att leda till att den pension jag får från systemet, från 60-årsåldern någon gång, är mycket lägre än mångas.

Oavsett detta så är jag vän av ordning och allt som rör min ekonomi vill jag ha koll på. Detta är dock lättare sagt än gjort när det gäller pensionen.

Jag har, vad jag kan utläsa från minpension.se, allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande. Den allmänna pensionen består av en stor del som jag inte kan göra något åt, samt en mindre del som jag får förvalta själv. Där är jag aktiv och byter fonder efter läge och utveckling.

Tjänstepensionen däremot, där går jag bet i koll och kontroll. Den ligger i inte mindre än sex olika pensionsinstitut med väldigt olika summor i varje. Och här har jag heller ingen möjlighet att få ordning eftersom jag är statligt anställd och därför inte får flytta dem.

Mitt privata pensionssparande håller jag på att flytta dit jag har mitt övriga sparande. Huruvida jag kommer spara aktivt i denna, eller hålla allt mitt sparande i aktier och fonder på ett ISK-konto har jag inte bestämt än.

För att krångla till ännu mer funkar inte pensionsprognosen på minpension.se just nu så jag har ingen koll på hur mycket jag kommer få när det är dags och absolut inget sätt att räkna ut det. Tror att jag helt enkelt bortser från dessa pengar, det får bli en trevlig överraskning och en bonus när de väl betalas ut.

Hur ser du på pensionssparande och hur aktiv är du?

Så lite tid och så mycket att göra

Har hittat ännu en motivation för att spara ihop så mycket pengar att jag kan sluta jobba. Tidigare har min motivation varit att slippa jobba, delvis för att jag är lite less på mitt jobb och delvis för att min tidigare morgonmänniskaläggning har försvunnit totalt. Hatar att väckaren ringer tidigt. Sen är jag också på ett principiellt plan emot att spendera mina dagar med att göra något någon annan vill att jag ska göra.

Min nya motivation är att jag inte hinner med mig själv. Från att ha haft ett liv där jag ofta haft väldigt lite att göra efter jobbet, till denna känsla. Så vad har hänt?

Först så har jag bitvis mer arbetstid. I alla fall om man till arbetstid räknar med transporten till och från arbetet. Tidigare åkte jag hemifrån vid halv åtta och var hemma till fem. Nu, när jag åker till jobbet, åker jag hemifrån vid halv sju och är hemma vid sex. Så jag är borta från hemmet i nästan tolv timmar…

Men jag tror den största delen är att jag har så mycket mer jag vill göra nu (för självklart använder jag även tiden till och från jobbet till något nyttigt). Den största anledningen till att jag har mer jag vill göra är att jag har så många områden jag vill förbättra mig inom, men också för att jag numera har en sambo och vill hitta på saker med honom.

Vad behöver jag tid till då? Finns en hel del saker jag gärna skulle ha några timmar till varje dag. Och då ryms inte också 8-12 timmars arbete.

Träna till exempel. Skulle gärna lägga 1-3 timmar på träning varje dag. Dels för att det aldrig skulle bli ”inklämt” eller förkortat för att det inte finns tid, men också för att jag gärna skulle hinna både styrketräning och yoga/stretch på en dag. Och kanske springa en snutt. Och så vill jag bli bättre att stå på händer.

Sen vill jag kunna lägga ungefär 2-4 timmar på personlig utveckling. Det kan handla om allt från att lära mig ett språk, läsa på om aktier, lyssna på poddar, spåna företagsidéer eller fotografera och redigera för att bli bättre på det.

Älskar att läsa och skulle gärna göra det i alla fall en timme om dagen. Ostört. Skulle gärna också läsa lite tidskrifter av intresse. Det blir då utanför timmen som vigs till läsning.

Eftersom jag är en planeringsnörd behöver jag göra det fem minuter här, tio minuter där. Gör det rätt ofta. På en dag blir det lätt 30-60 minuter. Och för att vara helt ärlig så gör jag det redan nu, även på arbetstid.

Och så ha ordning och reda hemma. Det tar tid att vara minimalist. Kanske framförallt för att man höjer kraven på vad som får vara kvar. Då finns ständigt nya saker att rensa ut. Och har man rensat ut saker måste det hanteras, antingen säljas, och allt praktiskt det innebär, eller lämnas till insamling. Så där går kanske en timme om dagen, i genomsnitt.

För dessa aktiviteter går det åt ca 7-10 timmar varje dag. Och då har jag inte räknat med måsten (städa, laga mat och äta) eller nöjen (hänga med vänner, utflykter, uteaktiviteter, bio).

Så att få in allt detta i en fungerande vardag medan man har ett fast heltidsjobb är praktiskt taget en omöjlighet. Åtminstone om man inte vill springa rakt in i en vägg. Och därmed är jag ännu mer motiverad att sluta jobba.

Dock har det gått sådär denna månad, då jag har lagt ut ca 10 000kr, förutom räkningar… Men nästa månad är snålmånad 😃

On the road again

Är på resande fot och har varit de senaste 10 dagarna. Idag är hemfärd. Det har varit en typ av resande som jag inte är riktigt van vid och det har också gått mer pengar än tänkt. Vi drog till en kanarieö med sambons familj. Hyrde hus och bil. Ätit ute varje dag, men dock bara en gång per dag, annars hemma eller inget. Familjen åkte hem i söndags och vi har fortsatt på hostelboende.

Inför resan växlade jag 300€ och tänkte att det skulle räcka hela resan. Medans familjen var här blev det för enkelhetens skull (och för att de övriga inte hade växlat) en som betalade med kort och vi övriga swishade. Så när familjen åkte hem hade jag kvar kanske 270€. Det är inte mycket mer än 40-50€ kvar av dem. Så på fyra dagar har jag blåst över 2000kr, och ytterligare nästan 700kr på kreditkortet.

Till mitt försvar vill jag säga att anledningen till detta främst var att hostelet på 70€ inte var betalat, samt att vi bestämde oss att hyra bil för att vara flexibla och komma runt.

Så slutledningsvis har det varit en dyr resa. Och en med väldigt lite sol och värme. Men vi har fått leva på resande fot ett tag och sluppit kylan i Sverige. Och vi har kommit igång med vårt filmande. Så det var nog ändå värt kostnaderna.

Hur fördriva dagarna?

Även om det väldigt ofta känns frustrerande att det inte går snabbare att spara ihop så mycket pengar att jag kan sluta arbeta om jag vill är det nog ganska bra att det tar tid.

Att gå från att ca åtta timmar varje vardag göra något som någon annan bestämt till att fritt förfoga över sin tid kräver nog lite förberedelser och omställning. Det är bra mycket enklare att fylla 6 timmar om dagen är 16 timmar.

Jag behöver alltså tid på mig att ställa om till att själv aktivera mig. Jag behöver dels hitta någon hobby och dels hitta rutiner i vardagen.

Det senare känns inte så svårt. När man inte har 8 timmars arbete i hjärnan kommer det vara mycket enklare att hitta både tid och motivation att träna. Så det kommer uppta lite av min tid. Utöver det tänker jag att jag ska bli bättre att gå till biblioteket. Jag älskar att läsa och det skulle nog kännas mer tillfredsställande att ha gått till biblioteket och läst än att bara legat kvar i soffan hemma och läst. Det tredje jag kommer göra är att lyssna på mer poddar och utvecklas lite under tiden.

Vad gäller hobbies är det en svårare nöt att knäcka. Jag har aldrig riktigt haft något jag brunnit för, förutom träning. Det finns dock många saker jag gillar, fotografera till exempel, och jag tänker att om jag blir bättre på att faktiskt göra dem så kommer jag också tycka att det är roligare.

Så under de här åren det tar att spara ihop min förmögenhet så behöver jag jobba på att faktiskt göra, att skapa mig hobbies. Ge mig gärna ditt bästa tips på hobbies jag kan ta upp.

Månadsuppföljning

Ännu en månad avklarad och det är dags att se hur det går med en månadsuppföljning där jag följer upp tillgångar och skulder.

Vad gäller aktier, fonder (som ska byta plats i januari) och likvida medel så har det gått väldigt bra sedan december. Dels beroende på en positiv utveckling på börsen men också beroende på höga inkomster i slutet av december, vilket lett till stora summor sparade. Förmodligen det mesta jag nånsin sparat under en månad.

I den nedre delen har skulderna minskat och pensionen ökat, men på grund av bostadsmarknaden nedåtgående trend har jag värderat ned lägenheten och därför blir det ett negativt resultat mot för månaden innan. Det gör mig inte så mycket eftersom det baseras på gissningar och spekulationer. De delar jag kan påverka har alla gått väldigt bra åt rätt håll.

Jag räknar ju egentligen inte med pensionen i mitt mål, eftersom jag inte kan styra över hela och den därför inte kommer påverka min möjlighet att sluta jobba tidigare, det är bara roligt att ta med. Men bortsett den har jag tillgångar värderade till nästan 1,3 miljoner. Drygt en femtedel av mitt mål 😊

Gör du uppföljningar för att se hur väl du följer planen?

Nu blickar vi framåt

2017 är snart slut, och det är dags att se 2018 an. Hur ska jag göra det året till det bästa hittills? Klart är dock att jag, kanske för första gången i mitt liv, ska ha tydliga heltäckande mål för året. Tidigare har jag enbart jobbat med nyårslöften eller möjligen mål med träningen. Nu ska jag ha mål med mitt liv, det vill säga mål som tar mig en god bit på väg mot mina långsiktiga mål.

Eftersom mina långsiktiga mål gäller både ekonomi, minimalism och hälsa/träning så kommer målen för 2018 också gälla dessa områden. De ska vara så pass högt satta att jag måste sträva för att nå dit, men samtidigt så pass rimliga att jag inte ger upp halvvägs. Följande har jag som mål under 2018:

Hälsa/träning – Mitt långsiktiga mål är att röra på mig varje dag och träna 4-7 dagar i veckan, det vill säga att träning och aktivitet är en naturlig del av min vardag, inte något som jag ”måste” göra utan något jag vill göra. Eftersom jag tidigare har gått in i träningsväggen, enligt självdiagnosticering, så kommer jag hålla ett väldigt rimligt mål här. Jag ska under året genomföra 150 träningspass. För att klassas som träningspass så måste det hålla på i minst 30 minuter och göra mig svettig och andfådd eller muskeltrött. En promenad som gör mig varm räcker alltså inte, även om det också är väldigt bra sätt att röra sig på. Utöver detta ska jag även vara helt godisfri under hela året. Som godis räknas det som typiskt säljs som godis, men även kakor och bakverk. Efterrätter och en enstaka bit mörk choklad (minst 70%) räknas inte som godis.

Minimalism – Här har jag som långsiktigt mål att rensa bort 650 saker inom sju år. Jag har, sedan jag inventerade mina ägodelar, rensat bort en hel del. Det har blivit ett beroende och jag vill ständigt rensa. Det gör mig välmående och jag har lättare att hålla ordning och kunna använda det jag behöver. För 2018 är målet att rensa bort 100 saker. Detta är lite utmanande eftersom de flesta av mina saker är kvar i lägenheten som jag numera hyr ut, men jag tror ändå att jag kommer kunna klara 100 saker med lite hård disciplin.

Ekonomi – Detta mål känns svårast att sätta av någon konstig anledning. Det långsiktiga är som framgår i min blogg 6 miljoner om sju år. För att nå dit behöver jag spara rätt mycket varje år. Nästa år har jag dessutom en långresa som kommer att minska mitt sparande rejält. För att utmana mig själv sätter jag 300 000 kronor som mål för sparandet under 2018. I detta räknas både privat sparande till fonder och aktier eller till sparkonto, amortering och pensionssparande. Det spelar alltså ingen roll var jag lägger pengarna, så länge jag inte konsumerar upp dem. Jag ska också försöka hitta ett sätt att tjäna lite extrapengar, som inte innebär att jag säljer mina egna saker. Jag kommer inte att ha saker att sälja hur länge som helst. Jag behöver hitta ett mer långsiktigt sätt att tjäna pengar. Detta första år kommer jag inte sätta något mål på hur mycket detta ska ge, utan bara att jag ska hitta ett sätt.

Det är mina mål för 2018. Högtsträvande men rimliga. Hur ser dina mål ut?

Berättar man…?

Har funderat lite på det här med hur öppen man bör vara med sina planer. Förutom min pojkvän och ni som läser här eller på mitt Instagram är det ingen som vet att jag inte tänkte jobba till 65. Inte för att det är ont om tillfällen att ta upp det. Det är gott om 50-talister på min arbetsplats så prat om pension och hur länge till någon ska jobba dyker upp lite nu och då.

Men jag säger inget. Och jag vet inte om det är för att det sticker i ögonen på folk, att man bryter mot normen och det stör. Eller om jag helt enkelt inte vill att någon ska kunna säga ”Vad var det jag sa” ifall det inte går vägen.

Men är det den fega vägen. Att inte berätta gör att jag inte behöver satsa helt och hållet. Det gör inget om jag misslyckas för det är bara jag som vet att jag har misslyckats.

Sen skulle det vara lite roligt att röra om i folks huvuden också…

Hur tänker du?

Drömlivet är inom räckhåll

Vilket drömliv är det jag suktar efter då? Som kanske framgår av Om mig och Målet så är jag inte intresserad av ökad konsumtion av större mått. Självklart vill jag inte behöva snåla som jag gör nu medan jag sparar, men större boende, en snygg bil och märkeskläder är inget som lockar. Jag kommer nog snarare fortsätta med ett minimalistiskt liv där jag hellre gör mig av med något än köper nytt.

När jag har kommit i mål och har så pass mycket pengar att jag känner att jag skulle klara mig utan mitt nuvarande eller annat fast heltidslönejobb (framtiden får utvisa hur mycket pengar det faktiskt blir, sex miljoner är uppsatt som ett mål, ett högt mål, som ska motivera mig att kämpa) då kommer jag att säga upp mig. Om det inte är så att arbetsgivaren går med på att ge mig tjänstledigt 6-8 månader per år. Tror inte sannolikheten är så stor…

Jag har ju, enligt planen för sparandet, någon gång längs vägen sålt min lägenhet och bor med min pojkvän, if he’ll have me… När jag är i mål, eller kanske tidigare (notera att min pojkvän inte är informerad varken om att jag tänker sälja min lägenhet eller om följande plan), tänker jag att vi säljer även hans lägenhet och köper en skåpbil som vi bygger om till en husbil, en hemmagjord camper van helt enkelt. Så bor vi i den på sommaren i Sverige med omnejd, living the van life. Utgifterna kommer att minska radikalt då vi inte har något fast boende. Antingen jobbar vi kvar på våra nuvarande jobb, och kan spara massor, eller så jobbar vi där vi känner för, antingen som anställda med något som känns roligt just då eller så har vi någon slags verksamhet, och kan spara kanske lite mindre men ändå tillräckligt. På vintern ställer vi av bilen och drar iväg utomlands i några månader, kanske med korta besök hem till familj. Men ännu hellre får de hälsa på oss. På detta sätt får vi leva ett drömliv i paradiset året om, och med små kostnader.

Västafrika 2011 102-B
Vi kanske bor här på vintern…

Vad gäller inkomst och sysselsättning behöver jag nog göra något för att inte bli helt galen av all tid. Tror också det skulle kännas tillfredsställande att dra in lite mer pengar lite nu och då, så man kan sätta lite lyx på tillvaron. En plan att jobba där det går är ju väldigt realistisk och det kommer vi säkert att sträva efter. Men den är ju ganska tråkig. Får jag drömma mig bort, vilket jag ju får för det här är min blogg, så skulle jag helst av allt vilja ha ett företag som säljer något av hög kvalitet där jag inte behöver lägga ned så mycket tid för att få några extra tusingar varje månad. Utöver det skulle jag vilja jobba med träning på något sätt, yogainstruktör eller personlig tränare. Behöver dock någon slags utbildning inom detta men det går ju att fixa om man har tid. Min absolut största dröm, som jag har haft sedan tonåren men inte lyckats förverkliga än, är att skriva. Jag vill kunna kalla mig författare och skriva böcker som säljs så att det märks på inkomsten. Det behöver absolut inte bli bästsäljare, tror det kommer för mycket krav med det. Men någon tusenlapp även där så skulle mitt ego mysa ordentligt.

Det jag drömmer mest om dock, oavsett vad jag kommer att göra för att få inkomster, är att ha tiden helt till mitt förfogande. Att kunna sova tills man vaknar. De gånger man ställer väckaren är det för att man själv väljer att det är värt att vakna för tidigt. Exempelvis att man ska titta på en helt magisk soluppgång eller att man ska iväg på något äventyr. Annars vill jag kunna sova tills jag är nöjd med det. Jag tror helt och fullt att kroppen själv reglerar hur mycket sömn vi behöver och vi ska inte jävlas med det med väckare och tider att hålla.

Det är min dröm. Det som motiverar mig att leva snålt nu, för jag vet att jag kommer få leva så mycket rikare sedan, även om det inte är i faktisk inkomst varje månad. Hur ser din dröm ut?

Nystart

Det senaste året har jag velat något mer. Inte varit nöjd med livet som det är. Alla har väl någon gång önskat att de slapp jobba. Handen på hjärtat, hur många av er har inte fantiserat om vad man skulle göra ifall man vann drömvinsten..? Jag har då i alla fall gjort det, alldeles för många gånger för att hålla räkningen. Och alltid med samma bitterljuva känsla. Känslan av att det är vad man helst av allt vill men ändå vet aldrig kommer att hända. För hur många har egentligen vunnit drömvinsten…

Jag har dock de senaste månaderna kommit på att jag kan skapa min egen drömvinst. Det enda som krävs är målmedvetenhet och tid. Och att spara så mycket pengar jag kan. Och eftersom jag alltid varit mycket för att spara och lite för att slösa så bör det vara en summa som är tillräcklig för att saker ska hända på kontot.

Och med tanke på dels hur lite jag kom på att lägga pengar på om jag vann drömvinsten, och att mitt drömliv nu levs antingen i en ombyggd van eller på ett hostel utomlands så kommer jag inte att behöva några mängder med pengar.

Målet är satt till innan jag blir 45. Så jag har drygt sju år på mig…