Tagg: Livskvalitet

Mina drömjobb kanske..?

Har tänkt en del på jobb den senaste tiden. Just nu har jag ett jobb som jag trivs ok med och en lön som är bra utan att vara fantastisk. Jag kan alltså egentligen inte klaga på mitt jobb. Utifrån att det är just det: ett jobb.

Jag vill dock inte lägga en massa tid på något som bara är ett jobb. När jag blir ekonomiskt oberoende kommer jag alltså inte ta något ”jobb”.

Jag kommer dock inte att inte göra något. Men då ska det bara vara sådant jag tycker är roligt eller intressant, och jag kommer bara att göra det så länge det är just roligt och intressant. Om jag sedan får pengar för det desto bättre.

Så jag kommer förmodligen jobba, men mycket mer kräset. Vad kan jag då tänka mig att göra..? Jag har tidigare jobbat på dagis och det kan jag tänka mig att göra igen. Att få betalt för att leka och utveckla sitt barnasinne är ju nästan en dröm.

Jag skulle vilja jobba lite inom detaljhandel eller serviceyrken, en mat- eller klädaffär till exempel. Jag har aldrig testat det och det skulle vara intressant. Också att få jobba mer direkt med människor som det innebär lockar.

Sedan kommer jag ha möjlighet och tid att lägga fokus på en av mina stora drömmar: att skriva en bok. Under en period kommer jag lägga full fokus på det och se om det kan bli något.

Kommer jag på någon affärsidé som jag brinner för så kommer jag definitivt att starta företag. Jag har dock just nu ingen tanke på vad det skulle kunna vara.

Att jobba utomlands skulle också vara häftigt. Om det sedan handlar om att jobba på ett fik, plocka frukt eller vara snowboardinstruktör är inte så viktigt (även om det senaste lockar som jobb även i Sverige).

Så jag förstår inte synpunkten/oron att man skulle bli göralös om man hade pengar att gå i pension tidigare. Finns ju massor att göra.

Vad skulle du jobba med om du inte behövde bry dig om pengar? Eller skulle du bara sitta i solen och pilla dig i naveln?

Borta bra, och ganska billigt

Nyss hemkommen från en weekendresa med vänner. Ur ekonomisk synvinkel har den gått sådär, även om jag höll mig till budgeten vad gäller mat och dryck. Det började på flygplatsen med att vi inte hade checkat in innan och fick betala 350kr för att checka in på plats (på flygbiljetter som kostat drygt 100kr per resväg…). Kändes sådär men det var bara att betala. Kan säga att vi kom ihåg att checka in på hemvägen 😉

Mat och dryck har varit billigt och jag har inte shoppat något, däremot har jag köpt onödiga nyttigheter, som inte är värd sitt pris även om de är billiga, och som dessutom gör att jag mår dåligt efteråt. Det goda det har medfört är att jag har insett att jag egentligen inte vill äta sånt och att jag ska sluta med det (förutom kanske smaka lite).

Förutom kostnaden på flygplatsen tillkom kostnad för hostelet på ca 250kr som jag hade glömt. Så vi kan säga att jag totalt sett har överskridit budget med 400-500kr.

Min plan för livet är ju att spara så mycket att jag kan välja om jag vill jobba eller inte. Men i den planen ingår också att jag ska resa under tiden. Så resor får kosta pengar. Och denna kostade totalt drygt 2000kr och det är inte mycket pengar för att komma iväg en helg med vänner, ha roligt och äta och dricka gott. Det går inte att sätta ett pris på det.

Så lite tid och så mycket att göra

Har hittat ännu en motivation för att spara ihop så mycket pengar att jag kan sluta jobba. Tidigare har min motivation varit att slippa jobba, delvis för att jag är lite less på mitt jobb och delvis för att min tidigare morgonmänniskaläggning har försvunnit totalt. Hatar att väckaren ringer tidigt. Sen är jag också på ett principiellt plan emot att spendera mina dagar med att göra något någon annan vill att jag ska göra.

Min nya motivation är att jag inte hinner med mig själv. Från att ha haft ett liv där jag ofta haft väldigt lite att göra efter jobbet, till denna känsla. Så vad har hänt?

Först så har jag bitvis mer arbetstid. I alla fall om man till arbetstid räknar med transporten till och från arbetet. Tidigare åkte jag hemifrån vid halv åtta och var hemma till fem. Nu, när jag åker till jobbet, åker jag hemifrån vid halv sju och är hemma vid sex. Så jag är borta från hemmet i nästan tolv timmar…

Men jag tror den största delen är att jag har så mycket mer jag vill göra nu (för självklart använder jag även tiden till och från jobbet till något nyttigt). Den största anledningen till att jag har mer jag vill göra är att jag har så många områden jag vill förbättra mig inom, men också för att jag numera har en sambo och vill hitta på saker med honom.

Vad behöver jag tid till då? Finns en hel del saker jag gärna skulle ha några timmar till varje dag. Och då ryms inte också 8-12 timmars arbete.

Träna till exempel. Skulle gärna lägga 1-3 timmar på träning varje dag. Dels för att det aldrig skulle bli ”inklämt” eller förkortat för att det inte finns tid, men också för att jag gärna skulle hinna både styrketräning och yoga/stretch på en dag. Och kanske springa en snutt. Och så vill jag bli bättre att stå på händer.

Sen vill jag kunna lägga ungefär 2-4 timmar på personlig utveckling. Det kan handla om allt från att lära mig ett språk, läsa på om aktier, lyssna på poddar, spåna företagsidéer eller fotografera och redigera för att bli bättre på det.

Älskar att läsa och skulle gärna göra det i alla fall en timme om dagen. Ostört. Skulle gärna också läsa lite tidskrifter av intresse. Det blir då utanför timmen som vigs till läsning.

Eftersom jag är en planeringsnörd behöver jag göra det fem minuter här, tio minuter där. Gör det rätt ofta. På en dag blir det lätt 30-60 minuter. Och för att vara helt ärlig så gör jag det redan nu, även på arbetstid.

Och så ha ordning och reda hemma. Det tar tid att vara minimalist. Kanske framförallt för att man höjer kraven på vad som får vara kvar. Då finns ständigt nya saker att rensa ut. Och har man rensat ut saker måste det hanteras, antingen säljas, och allt praktiskt det innebär, eller lämnas till insamling. Så där går kanske en timme om dagen, i genomsnitt.

För dessa aktiviteter går det åt ca 7-10 timmar varje dag. Och då har jag inte räknat med måsten (städa, laga mat och äta) eller nöjen (hänga med vänner, utflykter, uteaktiviteter, bio).

Så att få in allt detta i en fungerande vardag medan man har ett fast heltidsjobb är praktiskt taget en omöjlighet. Åtminstone om man inte vill springa rakt in i en vägg. Och därmed är jag ännu mer motiverad att sluta jobba.

Dock har det gått sådär denna månad, då jag har lagt ut ca 10 000kr, förutom räkningar… Men nästa månad är snålmånad 😃

Spenderarbyxorna på

Efter att ha levt rätt så snålt under tre månader slog jag på lite stort igår. Inte för att jag köpte nåt speciellt, jag tillät mig bara lite annat än vad jag brukar och funderade inte så mycket på det jag köpte. Ville jag ha det så köpte jag det.

Vad köpte jag då? Öl och vin på systemet, där det blev en extra flaska vin för att det är trevligt att ha hemma, vitt också, som jag inte brukar dricka. Sedan var jag på mataffärn där tacos var målet för shoppingen. Längesen jag köpte färska grönsaker, samt tog en extra av saker istället för att snåla. Sist köpte jag nya cykellysen till mig och min sambo. Inte för att vi är utan, vi har båda lite halvdana versioner där jag håller i min cykellampa för att fästet gått sönder och han fäster en vanlig ficklampa på cykeln. Lyx med riktiga som sitter som det ska.

Den totala summan av denna, i mina ögon, slösardag blev ca 1000kr. Och det kändes bra. Kanske förbereder jag mig inför framtida slösamånader.

On the road again

Är på resande fot och har varit de senaste 10 dagarna. Idag är hemfärd. Det har varit en typ av resande som jag inte är riktigt van vid och det har också gått mer pengar än tänkt. Vi drog till en kanarieö med sambons familj. Hyrde hus och bil. Ätit ute varje dag, men dock bara en gång per dag, annars hemma eller inget. Familjen åkte hem i söndags och vi har fortsatt på hostelboende.

Inför resan växlade jag 300€ och tänkte att det skulle räcka hela resan. Medans familjen var här blev det för enkelhetens skull (och för att de övriga inte hade växlat) en som betalade med kort och vi övriga swishade. Så när familjen åkte hem hade jag kvar kanske 270€. Det är inte mycket mer än 40-50€ kvar av dem. Så på fyra dagar har jag blåst över 2000kr, och ytterligare nästan 700kr på kreditkortet.

Till mitt försvar vill jag säga att anledningen till detta främst var att hostelet på 70€ inte var betalat, samt att vi bestämde oss att hyra bil för att vara flexibla och komma runt.

Så slutledningsvis har det varit en dyr resa. Och en med väldigt lite sol och värme. Men vi har fått leva på resande fot ett tag och sluppit kylan i Sverige. Och vi har kommit igång med vårt filmande. Så det var nog ändå värt kostnaderna.

Skicka vidare

Sedan jag kom på att det här med aktier och fonder faktiskt är nåt för mig, och att man kan bli rik på riktigt bara man satsar hårt har jag grämt mig lite över att jag var så gammal när jag kom fram till den insikten. Jag har som sagt alltid sparat och alltid haft en buffert. Hade det sparandet fått jobba med ränta på ränta de senaste 17-20 åren så hade mitt ekonomiska läge nu nog varit annorlunda.

Men det som är gjort är gjort och det tjänar inget till att önska sig något annat. Däremot kan jag försöka påverka dem som fortfarande har massor med tid för ränta på ränta-effekten: mina syskonbarn.

Fem har jag, mellan åldrarna 5 och 20. Mina tankar lutar åt att starta ett ISK i julklapp och sätta in en liten summa. Den summan kommer förmodligen att växa, både med tidens hjälp och eventuellt framtida insättningar. Huvudsyftet är dock att visa dem att den här världen finns och är tillgänglig. Så att de får lite bättre ekonomiska förutsättningar framöver.

Men är det ens genomförbart att starta ett ISK i minderårigs namn eller måste det vara i föräldrarnas namn?

Snålmånad är ingen semester

Innan jag började denna blogg, och innan jag faktiskt landade i mitt mål, läste jag Miljonär innan 30s blogg. Jag fastnade då för hans tanke om att varannan månad får vara ännu lite mer återhållsam än vanligt, en så kallad snålmånad. Jag gillade tanken. Att snåla ordentligt varannan månad och snåla lagom varannan. Det kändes som ett hållbart sätt att spara eftersom man inte var supersnål hela tiden.

Så min tanke var att december skulle vara min snålmånad. Det låter kanske som en illa vald månad att snåla på, men jag hade redan köpt de få julklappar jag skulle köpa och till jul åker jag till hemstaden och får den mesta maten betald (även om jag självklart bidrar en del). Jag bortsåg också från den weekendresa som sedan länge var inplanerad (och som i slutändan blev väldigt billig då jag hittade 58€ hemma sen tidigare resor). Jag har ju bestämt att resor alltid får kosta, även i mitt sparande och tänkte att snålmånad alla andra dagar den månaden är ju bättre än ingen snålmånad alls. Så jag körde. Och det har inte alls varit svårt.

Men igår föll jag till föga och lade pengar på onödigheter. Bowling, biljard, dart och två öl. Det är svårt att köra snålmånad när ens pojkvän uppskattar att vara social och hitta på saker. Och även om han också är sparsam (vi ska ju ut på en långresa nästa år) så vill han ändå gärna göra saker här och nu också. Och jag kunde inte säga nej med hänvisning till snålmånad. Tror inte det hade uppskattats. Så jag följde med. Och hade såklart jättetrevligt.

Men månadens plan att komma över 200 000kr innan lön kommer definitivt inte att gå i lås då jag har bara ca 800kr kvar på kontot och ett par tusenlappar kvar till målet. Ska göra en sammanställning av december i slutet av månaden så får vi se hur snål den har varit.

Jag får trösta mig med att decemberlönen innehåller både ca 4000kr i sänkt skatt på grund av jämkning och eventuellt 1700kr i friskvårdsersättning. Kommer slå 200k med råge då. Och får satsa på en ny snålmånad då det inte finns några planer.

Har du och din pojkvän/flickvän olika syn på sparande, och hur löser du det?

Drömlivet är inom räckhåll

Vilket drömliv är det jag suktar efter då? Som kanske framgår av Om mig och Målet så är jag inte intresserad av ökad konsumtion av större mått. Självklart vill jag inte behöva snåla som jag gör nu medan jag sparar, men större boende, en snygg bil och märkeskläder är inget som lockar. Jag kommer nog snarare fortsätta med ett minimalistiskt liv där jag hellre gör mig av med något än köper nytt.

När jag har kommit i mål och har så pass mycket pengar att jag känner att jag skulle klara mig utan mitt nuvarande eller annat fast heltidslönejobb (framtiden får utvisa hur mycket pengar det faktiskt blir, sex miljoner är uppsatt som ett mål, ett högt mål, som ska motivera mig att kämpa) då kommer jag att säga upp mig. Om det inte är så att arbetsgivaren går med på att ge mig tjänstledigt 6-8 månader per år. Tror inte sannolikheten är så stor…

Jag har ju, enligt planen för sparandet, någon gång längs vägen sålt min lägenhet och bor med min pojkvän, if he’ll have me… När jag är i mål, eller kanske tidigare (notera att min pojkvän inte är informerad varken om att jag tänker sälja min lägenhet eller om följande plan), tänker jag att vi säljer även hans lägenhet och köper en skåpbil som vi bygger om till en husbil, en hemmagjord camper van helt enkelt. Så bor vi i den på sommaren i Sverige med omnejd, living the van life. Utgifterna kommer att minska radikalt då vi inte har något fast boende. Antingen jobbar vi kvar på våra nuvarande jobb, och kan spara massor, eller så jobbar vi där vi känner för, antingen som anställda med något som känns roligt just då eller så har vi någon slags verksamhet, och kan spara kanske lite mindre men ändå tillräckligt. På vintern ställer vi av bilen och drar iväg utomlands i några månader, kanske med korta besök hem till familj. Men ännu hellre får de hälsa på oss. På detta sätt får vi leva ett drömliv i paradiset året om, och med små kostnader.

Västafrika 2011 102-B
Vi kanske bor här på vintern…

Vad gäller inkomst och sysselsättning behöver jag nog göra något för att inte bli helt galen av all tid. Tror också det skulle kännas tillfredsställande att dra in lite mer pengar lite nu och då, så man kan sätta lite lyx på tillvaron. En plan att jobba där det går är ju väldigt realistisk och det kommer vi säkert att sträva efter. Men den är ju ganska tråkig. Får jag drömma mig bort, vilket jag ju får för det här är min blogg, så skulle jag helst av allt vilja ha ett företag som säljer något av hög kvalitet där jag inte behöver lägga ned så mycket tid för att få några extra tusingar varje månad. Utöver det skulle jag vilja jobba med träning på något sätt, yogainstruktör eller personlig tränare. Behöver dock någon slags utbildning inom detta men det går ju att fixa om man har tid. Min absolut största dröm, som jag har haft sedan tonåren men inte lyckats förverkliga än, är att skriva. Jag vill kunna kalla mig författare och skriva böcker som säljs så att det märks på inkomsten. Det behöver absolut inte bli bästsäljare, tror det kommer för mycket krav med det. Men någon tusenlapp även där så skulle mitt ego mysa ordentligt.

Det jag drömmer mest om dock, oavsett vad jag kommer att göra för att få inkomster, är att ha tiden helt till mitt förfogande. Att kunna sova tills man vaknar. De gånger man ställer väckaren är det för att man själv väljer att det är värt att vakna för tidigt. Exempelvis att man ska titta på en helt magisk soluppgång eller att man ska iväg på något äventyr. Annars vill jag kunna sova tills jag är nöjd med det. Jag tror helt och fullt att kroppen själv reglerar hur mycket sömn vi behöver och vi ska inte jävlas med det med väckare och tider att hålla.

Det är min dröm. Det som motiverar mig att leva snålt nu, för jag vet att jag kommer få leva så mycket rikare sedan, även om det inte är i faktisk inkomst varje månad. Hur ser din dröm ut?